Flingorna rostas i brynt smör, nötterna ligger i botten och apelsinen håller sötman i schack.

En rik gröt som ändå inte blir mättande, tack vare två beslut i uppläggningen: nötterna ligger under gröten i stället för över, och apelsinen går runt kanten.
Nötterna ligger i botten, inte på toppen. Ovanpå gröten mjuknar de av ångan på någon minut. Under den håller de sig knapriga hela måltiden igenom, och man hittar dem allteftersom i stället för på en gång.
Apelsinen ska filéas, inte skivas. Hinnorna är beska, och en filead klyfta släpper dessutom ifrån sig saften ner i gröten i stället för att hålla kvar den. Den är inte dekoration — kokosmjölk, brynt smör, pekannötter och stekt banan är en söt och fet bas, och utan syran blir tallriken tung efter fem skedar.
Skalet i gröten, klyftorna på tallriken. Apelsinskalets aromämnen är fettlösliga, så kokosmjölken plockar upp dem och smaken kommer inifrån gröten också — inte bara från kanten.
Salta gröten ordentligt. Osaltad gröt smakar gröt; saltad gröt smakar havre och kokos.
Kokosmjölk tjocknar när den svalnar. Koka gröten en aning lösare än du vill ha den, så stämmer den när den nått tallriken.